User:Nazir rasa

Social kompetens

Begreppet social kompetens är föremålet för en ingående diskussion i denna artikel. Att vara social innebär att fungera tillsammans med andra människor - att samspel med med andra. Kompetensbegreppet innebär en "förmåga att...". Social kompetens betyder alltså då att "ha en förmåga att samspela med andra människor. I en annan artikel (ACE kompetensanalys) utreder jag begreppet kompetens i grunden och definierar fyra byggstenar i detta begrepp: • kunskaper (att äga en teoretisk eller praktisk insikt/förståelse) • färdigheter (att kunna agera i den situation man befinner sig i) • erfarenheter (att ha lagrade erfarenheter som bildar grund för handlingar) • egenskaper (att "vara" på ett visst sätt) Social kompetens innebär alltså att ha tillgång till ovanstående byggstenar - i en social situation. Jag skall försöka operationalisera detta begrepp i den följande framställningen på ett sätt som innebär att ett test för mätning av social kompetens kan konstrueras som bygger på denna definition. Definition av social kompetens Social kompetens innebär att snabbt upprätta och använda en länk till andra, oavsett motpartens karaktär och intressen, samt att ombilda den enkla länken till en kanal för produktivt utbyte inom vad helst område som är aktuellt. Ett möte mellan människor bildar till att börja med en länk mellan dem som successivt övergår till en kanal. En kanal är ett kommunikationsrum som fylls med olika budskap och samspelsområden. I den följande framställningen skall jag diskutera de olika komponenterna i denna definition. Jag gör denna med utgångspunkten att ovanstående definition är en generell definition av social grundkompetens. Denna grundkompetens kompletteras för olika typer av yrken eller situation med specialkompetens. Till exempel är sköterskans kompetens annorlunda än flygvärdinnans. Dessa kommer att diskuteras senare. Fördjupning av definitionen I denna diskussion skall den ovanstående definitionen analyseras och beskrivas i dess beståndsdelar. Från denna analys kommer sedan en integration att ske av denna analys i operationella och mätbara variabler. Detta sker dock inte i denna artikel. Snabbt upprätta en länk... Den första nyckeln i social kompetens är att snabbt kunna skapa en kontakt med andra människor. Snabbheten är givetvis inget självändamål, utan är endast en framgångsfaktor. Den som i ett socialt sammanhang (t ex på en fest) snabbt etablerar relationer eller kontakter kommer helt enkelt "före" andra till relevanta relationer. Snabbhet definieras här i följande komponenter: • skapa intresse hos motparten - bli intressant i dennes ögon • kommunikation utan konflikt - föra dialogen mot samförstånd • skapa förtroende - ge intryck av att man kan förlita sig på mig Snabbhet innebär att man undanröjer eller undviker att komma in på områden som innebär kommunikationsblockeringar. Blockeringar som mycket lätt kan leda till att man inte upprättar en länk. I ovanstående sats är just - att upprätta en länk målet med att ta en ny kontakt. Genom att sträva efter att skapa en länk mellan mig och motparten når jag effekten att samspelet kan fortsätta. I ljuset av de fyra byggstenarna för kompetens som jag presenterat tidigare innebär denna del av definitionen att man som en social varelse måste skapa intresse, smidigt utbyte och skapa förstoende. Detta innebär att man i hög grad använder sina personliga egenskaper. Man kan kompensera vissa brister i dessa egenskaper med erfarenhet. När man har umgåtts med tillräckligt många människor så kan man ha tränat upp en förmåga som kompenserar en egenskap som t ex "karisma" eller utstrålning som gör en intressant i andras ögon. ...och använda denna länk... När man väl har skapat en länk gäller det att använda den för ett produktivt utbyte (med produktivt menar jag här inte bara "nyttigt" eller i reda ekonomiska termer "vinstgivande"). Utbyte som är produktivt innebär att båda parter i samspelet har någon form av nytta eller nöje av detta. Att använda länken innebär alltså att man måste ha förmåga att hålla kommunikationen vid liv, och skapa ett utbyte som ger en fortsättning på den skapade relationen. ...oavsett motpartens karaktär och intressen... Denna del av definitionen innebär att jag tar ställning till att social kompetens också innebär förmåga att ta en kontakt med, och hålla denna länk vid liv, med människor som jag kanske inte delar värderingar eller omdömen med. Denna del av definitionen innebär en viss inskränkning av användbarheten av min definition. Men då jag anser att en bred definition kan innebära att operationalisering inte låter sig göras - tar jag med denna del. Att vara socialt kompetens innebär alltså att kunna skapa länkar till andra människor som man kanske inte delar viktiga värden med, eller kanske helt enkelt "avskyr". Min definition innebär dock inte att jag tar ställning mot de människor som inte kan göra detta eller som inte kan förlika sig med andra människor som har helt annan bakgrund eller religion eller etnisk härkomst. En social kompetens människa kan möta dessa med öppna ögon och agera tillsammans med dem och hävda sin egen ståndpunkt i olika frågor - men ändå behålla och utvidga den etablerade länken. Jag använder här begreppet "karaktär" och "intressen" för att hålla mig neutral till t ex religiösa eller etniska begrepp som kan snedvrida en operationalisering. Jag utgår här från människans allmänna karaktär - inte individens åsikter eller övertygelser. ...samt att ombilda den enkla länken till en kanal... Jag gör en distinktion mellan länk och kanal på följande sätt. En länk är ett embryo till djupare samspel mellan två individer, medan en kanal är ett upparbetat kommunikationsrum mellan två individer. Det kommunikationsrum som skapas är mångdimensionellt, medan den enkla kanalen är en stimulu-respons mekanism. När en kanal är upparbetad så finns det en hel del kommunikation mellan individerna i historien. Man har avhandlat och talat och samspelat om olika områden, olika intressen och har på det sättet skapat en bild av den gemensamma relationen och den motpart man samspelar med. När man kommit till denna del av definitionen är man ofta "du och bror" eller kompisar och har lärt känna varandra på olika sätt. Man är inte längre främlingar för varandra, och har en god kunskap om hur den andre fungerar och hur man skall samspela med honom. ...för produktivt utbyte... Social kompetens innebär utbyte. Man ger och tar information, känslor, intryck, kunskaper och förståelse. Man bara inte "tar" - utan måste också ge för att relationen skall överleva. Men utbyte innebär inte alltid att det finns en balans mellan parterna. I förhållandet mentor - adept finns det mycket utbyte för mentorn i det faktum att han får tillfälle att föra över kompetens och ge erfarenheter och kontakter till adepten, medan det för adeptens del innebär mest av "tagande". Men en adept ger indirekt genom sitt lyssnande och uppbyggande av egen kompetens. Han ger genom att vara mentorns adept.. Utbytet måste också vara produktivt i den meningen att en destruktiv relation med en negativ cirkel inbyggd i sig inte tillhör en god relation. Produktiviteten innebär att båda parter på något sätt utvecklas. När en destruktiv relation leder till utarmning ev den ena eller den andra parten finns inte detta kriterium för social kompetens vid handen - relationen är inte social kompetent - ej heller de som deltar i relationen. Social kompetens föreligger inte. ...inom vad helst område som är aktuellt. Denna sista del av min definition är en självklarhet kan det synas, men för den som har haft en relation med en AID:s sjuk person i det sista skedet vet att detta kan vara en mycket svår del av definitionen. Att kunna hantera svåra och känsliga områden som t ex döden, etniska konflikter eller annat är en svår konst som kräver sin man. Den socialt kompetente har denna förmåga. Sammanfattning Den sociala kompetensen är alltså en sammansatt kompetens som kan delas upp i flera olika processer - samspel är en ständig interaktion som bäst låter sig definieras som process istället för en tillståndsbeskrivning. Social kompetens kan på detta sätt brytas ner till operationaliserbara komponenter som kan mätas. Denna mätning kan göras på flera olika sätt. Denna artikel har dock inte avsikten att diskutera denna typ av mätningar, utan har bara haft för avsikt att beskriva min definition av begreppet. Applikation Ovanstående analys har gjorts av det jag kallar för "social grundkompetens". Denna grundkompetens kan sedan specialanpassas för olika typer av situationer eller roller. Här ges några sådana exempel: • serviceyrken • ledning av företag eller organisation • marknadsföring • själavårdare Min avsikt är att skapa en grundmodell för mätning av begreppet social kompetens,och jag har gjort det första försöket i ett mätinstrument som inte är genomarbetat - utan fungerar endast som en grund för diskussion av begreppet. Social kompetens handlar om förmåga att kommunicera med andra. En förmåga som gör att du kan vara med där det rör på sig och etablera de rätta kontakterna. Din sociala kompetens kan du dessutom träna upp. Här får du konkreta tips om hur du går tillväga. Social stil syns på lång väg för den som är van att bedöma människor. Den förste du möter i en anställningssituation är givetvis en professionell människobedömare. För den professionelle människobedömaren så betyder det du inte säger ofta mer än det du säger. Albert Mehrabian, professor i socialpsykologi, har forskat i hur vi läser av andra människor och har kommit fram till följande fakta: • Det förtroende vi får för en person och det sätt på vilket vi uppfattar det budskap han eller hon vill förmedla påverkas bara till sju procent av det personen säger. • Till 38 procent påverkas det av rösten och det tonläge som personen använder. Se alltså till att träna dina röstresurser och variera ditt tonläge. • Hela 55 procent av förtroendet påverkas av hur personen ser ut, är klädd samt av frisyr och kroppsspråk. • Satsa på ditt utseende och din klädsel, och anpassa dem efter den du möter. • Lyssna på och intressera dig för din omgivning • Naturligtvis är det inte bara röst och kläder som är viktigt. Social kompetens handlar inte minst om förmåga att lyssna, tolka korrekt och svara upp till behov och förväntningar. Dale Carnegie, guru på talarens psykologi och teknik, har bland annat gett följande råd om kommunikation: • Kritisera inte, döm inte, klaga inte • Ge ärlig och äkta uppskattning. • Skapa en stark önskan "att-vilja-göra" hos den andra personen. • Bli genuint intresserad av andra människor. • Våga le! • Kom ihåg att en persons namn för honom eller henne är det viktigaste ordet på alla språk. • Var en god lyssnare. Stimulera andra till att prata om sig själva. • Tala med utgångspunkt i den andra personens intressen. • Få den andra personen att känna sig betydelsefull - och gör det uppriktigt • Aktivitetsplan

Aktivitetsplan för dig som vill förbättra din sociala kompetens • Inventera din garderob - förnya vid behov! • Anpassa ditt klädval till den du möter om du kan misstänka att denne kan bedöma dig som avvikande. • Inför möten med nya människor bör du fundera på vilka de är, vad de gör, var de är anställda och vad du vet om deras företag. Ta fram information som du kan använda i ert samtal - det skapar en bro mellan er. • Lyssna aktivt på den som talar. Att lyssna aktivt innebär att du frågar, följer upp det den andre verkar vara intresserad av. • Träna din röst. Framförallt - variera den i tonläge. • Träna dig på att observera andra när du är engagerad i samtal med dem. Läs av dem och använd den information du får för att möta den andre individen. • "Spegla" den andra individen med rörelser och tonläge. Men det får inte märkas att du gör det medvetet. Observera dig själv - lär dig vilka dina svaga sidor är i sociala situationer och gör något åt dem. För gärna en social dagbok under en månad - du finner dina fel och brister och styrkor på det sättet.

• Observera dig själv - lär dig vilka dina svaga sidor är i sociala situationer och gör något åt dem. För gärna en social dagbok under en månad - du finner dina fel och brister och styrkor på det sättet.

Social kompetens och personkemi oklara begrepp

Under senare år har man talat mer och mer om social kompetens och personkemi. I platsannonser listas ofta social kompetens som en önskvärd egenskap. Sunt Liv.nu:s Rolf Eriksson har tittat närmare på dessa luddiga ord.

Ingela Josefson, rektor för Södertörns högskola, sa i en intervju härom året att social kompetens INTE är att man som anställd måste hänga med på allt och offra sin fritid för att gemenskapen med arbetskamraterna ska blomstra. Hon menar istället att social kompetens innebär att människor förutom formell kompetens behöver ha en förmåga att sätta sig in i andra människors situation.

Social kompetens kanske är något så enkelt som "förmåga att skapa och upprätthålla goda relationer". Det hävdar författarna till en D-uppsats vid Handelshögskolan i Göteborg ("Social kompetens - spindeln i nätet"). De menar att det handlar om förmågan att anpassa sig till nya miljöer och människor. Det har blivit viktigare som konkurrensmedel på arbetsmarknaden. "Kraven på individen ökar: hennes förmåga att agera självständigt, samtidigt som samarbete både inom och utom organisationen är viktigt."

Dessutom hävdar uppsatsförfattarna att en god psykosocial arbetsmiljö där medarbetarna känner trygghet och tillit för varandra främjar den sociala kompetensen - och en dålig arbetsmiljö motverkar den.

Anpassningsförmåga En viktig aspekt av den social kompetensen är förmågan att kommunicera, menar författaren, etnologen och antropologen Gillis Herlitz. Han påpekar i sin bok "Socialgrammatik" att i dagens platta organisationer är chefen mer av pedagog och inspiratör än den som pekar med hela handen. Då blir chefens sociala kompetens viktig. För att få personalen att jobba mot ett gemensamt mål krävs att chefen kan kommunicera målet till personalen och dessutom motivera och inspirera dem. Herlitz menar att en socialt kompetent person har följande egenskaper: • Kommunikationsförmåga och kommunikationsvilja • Samarbetsförmåga • Empati, dvs. förmåga att förstå en annan människas känsloläge • Förmåga att hantera konflikter • Förmåga att uppträda i olika sociala situationer • Lojalitet (vilket inte ska förväxlas med villkorslös lydnad) • Ärlighet och pålitlighet, det vill säga att kunna lita på sina kolleger • Förmåga att inspirera andra • Problemlösningsförmåga, det vill säga förmåga att både kunna se och lösa problem • Förmåga att möta förändringar • Emotionell intelligens • Genomtänkt etik och människosyn Man frågar sig om denne sociale Superman/-woman finns i verkligheten?

Förmodligen inte.

Kanske handlar social kompetens om att anpassa sig till olika personer och situationer med bibehållen personlig integritet, att "kunna tala med bönder på bönders vis och med lärde män på latin". Det är inte den starkare som överlever utan den som anpassar sig bäst. Det är vad Darwin menade med "survival of the fittest", hävdar Herlitz.

Personkemi - lika barn leka bäst ? Och det är ju alltid lättare att anpassa sig bland dem som är lika en själv. Man kanske säger "att vi har en sån bra personkemi". Men det innebär kanske att man är rätt så lat. I alla fall enligt psykologen Andreas deKlerk som i sin bok "Att hantera konflikter- i arbete och grupp" (Timbro 1991) påpekar att : "Personkemi är en olycklig term. Den indikerar ett statiskt förhållande mellan kemiska ämnen. Människor är mer nyanserade och mer dynamiska och vi är utvecklingsbara, föränderliga och anpassningsbara... Oftast är det så att man inte har ork, tid eller lust att lägga ner energi på att diskutera förutsättningarna för det goda arbetet."

Likaså skräder Anita von Scheele, organisationskonsult och socionom, inte orden i en intervju i Må Bra i april 2004: "Personkemi är ett luddigt begrepp som egentligen innebär ömsesidigt negativa föreställningar, förhastade slutsatser och ointresse att lära känna en person".

Kort sagt innebär dålig personkemi att man är bekväm och vill inte anstränga sig att möta den andre.

Lyckade möten Dan Porsfelt, universitetslektor i arbetsvetenskap vid Växjö Universitet, tycker också att begreppet personkemi är luddigt och blir en samlingskategori för saker som egentligen i grund och botten handlar om hur vi möter varandra. Bra personkemi, menar han, är det lyckade mötet - det klickar på olika plan. Vi skapar eller känner tillit till den andre. Han frågar dessutom om det är "personkemi" som gör att likasinnade rekryterar varandra eller är det gemensamma värderingar som kommer av att man har samma bakgrund?

I rekryteringssammanhang brukar det ibland heta att "det var personkemin som fick avgöra". Och det är väl OK om man är medveten om risken att man väldigt gärna rekryterar någon som är lik en själv. Men det kan lika gärna vara ett rejält misstag. Eller som en ung entreprenör inom media nyligen erkände: "Jag gjorde det klassiska misstaget. Allt skulle gå fort och jag anställde bara sådana som var lika mig själv". (Och mycket riktigt fick företaget läggas ned.)

Lagom trevligt bäst Den unge entreprenören kanske föll i trevlighetsfällan. Att det ska vara så "trevligt" på jobbet. Och trevligt har man mest med dem som är ens likar. Men arbetsgrupper kan lätt bli statiska och inte särskilt produktiva om gruppmedlemmarna är för lika. Den andra risken med trevlighetsfällan är att konflikter begravs under ytan men ligger där och pyr ändå - även om man äter Toscatårta varje fredag.

Slutligen finns det två personlighetstyper som egentligen inte alls är särskilt socialt kompetenta men båda två är oerhört viktiga för nydanande och tillväxt. Den ene är den entusiastiske entreprenören som med envishet och glöd bygger upp en organisation eller ett företag. Vägen dit är oftast kantad med konflikter och kamp på liv och död om än det ena, än det andra. Den andre är forskartypen - lika ensidig och ibland närmast autistiskt asocial men med en stark passion för sin forskning.

Egentligen finns det ingen plats för dessa i dagens strömlinjeformade stora organisationer. Men båda behövs förmodligen mer än någonsin.